Praktikrapport 10: Safety first!

Nej, inte “For Sri Lanka i tiden” – har ar “Safety first” presidentens motto. Fint va? For saker vill val alla vara. Vad innebar det for sri lankesen da? Ska val erkanna att jag inte ar expert i fragan efter en ynka manad i landet. Men det som ganska snart blir uppenbart ar att det i runda slangar innebar – checkpoints!

Dessa kontroller ar uppstallda med jamna mellanrum utefter vagarna, oftast pa vag in/ut ur en lite storre stad. Och alltid finns det nagon anledning att satta upp nagra extra for att kolla folk lite noggrannare. Nyss var det SAARC-motet i Colombo. Da stangdes vissa gator av helt under langre eller kortare perioder. En resa pa 40 minuter tog plotsligt 2 timmar och folk hade svart att ta sig till jobbet. Men strunt i det – Safety first!

Nu har alla poliser, polishundar, vagsparrar och visiteringsbas flyttat till Kandy. Den arliga festivalen/karnevalen/hogtiden Perahera gor att sakerhetsnivan har gatt upp till max. Safety first! Kring tre-tiden pa eftermiddagen borjar gator stangas av och sakerhetskontroller sattas upp. Att rora sig i stan efter det ar ett aventyr och framat 6-tiden blir det smatt omojligt pga allt folk som ar dar for att se den spektakulara processionen. Har man tur blir man bara kroppsvisiterad tva ganger. Och har ar det inte fraga om nagon enkel, snabb koll. Nej nej. Nu snackar vi patvingad tafsning pa hogsta niva. Safety first! Det galler att svalja sin prydhet for har klams och kanns det bade har och dar. Tack och lov visiteras kvinnor av kvinnliga poliser och man av manliga. Dock maste kvinnorna ga in i ett bas for visitering. Att ta pa en kvinnas kropp sadar ar alltsa lite for mycket tabu for att kunna visas oppet.

Nar Perahera ar over (vilket jag borjar langta lite till nu, sa man kan rora sig normalt i stan igen. Och tuktukforarna slutar krava nastan dubbelt sa mycket som vanligt) vantar lokalval i nagra av distrikten. Sa da invaderas dessa omraden av checkpoints. Det finns ju som sagt alltid nagon stans dar det behovs kollas lite extra. Safety first!

Trots att jag ar langt ifran fortjust i Perahera-visiteringarna ar det anda en sak som pa nagot absurt vis glader mig: jag kollas lika mycket som alla andra. I vanliga checkpoints langs bilvagar (eller tag fran Galle till Kandy i tid for SAARC-motet) ar det ingen som bryr sig om mig. Mina medresenarer far se sina vaskor genomkollade och ID-kort granskade. Jag gar fri. Men inte under Perahera. Safety first! Including tourists.

Fast jo, forresten. En sak skiljer sig. Jag behover inte visa ID-kort som alla andra. Innan jag akte hit var jag pa ett Sri Lanka-seminarium pa universitetet i Goteborg. En lankesisk professor talade bland annat om konsekvenserna av att inte ha ett ID-kort. Nu borjar jag fatta vad han pratade om. Har du inget ID-kort kan du inte ta dig nagonstans i landet. Du skulle inte slappas igenom sakerhetskontrollen. Vilka ar det da som saknar ID-kort? Tja, t.ex. tamilska teplantagearbetare, som ”importerades” av engelsmannen fran Indien for att bygga upp teindustrin. Vissa av dom saknar fortfarande Sri Lankesiskt medborgarskap, trots att de bott har i generationer. Himla smidigt satt att halla dom kvar pa plantagen och sakerstalla billig arbetskraft.

Ja, sakerhet ar en svar fraga. Vem definierar den? Vem eller vad ska skyddas? Och fran vem?...