Vi är Diakoniaaktivisterna. Vi lämnar avtryck och tror på att en bättre värld är möjlig. Tillsammans förändrar vi världen. Välkommen till vår blogg!

torsdag 3 december 2009

"Bistånd funkar inte" - Jo, om man satsar på det

Jag forskar om biståndskritik och biståndskritikskritik genom mitt projektarbete i skolan. Jag började med att läsa ett gäng biståndskritiska böcker och artiklar och har nu gått över till texter som bemöter kritiken. Vad har jag då kommit fram till så här långt? För det första att biståndskritik är mycket viktigt och behövs. Man måste uppmärksamma när biståndsformer inte fungerar för att kunna motverka framtida problem. Det är naivt att säga att bistånd alltid fungerar i alla lägen. Målet med biståndet är ju att det inte ska behövas, det får man aldrig glömma bort. Och det är uppenbart att olika situationer behöver olika sorters bistånd – om man matbombar ett land för länge kommer den lokala produktionen av livsmedel slås ut t ex.

För det andra har jag kommit fram till att biståndskritiker som menar att allt bistånd är dåligt är ute och cyklar. Låt mig förtydliga: Ingen (utom måhända nazister) hävdar att exakt allt bistånd är dåligt. Få kritiserar humanitärt bistånd, dvs. att ge mat och mediciner till folk som drabbats av ett krig eller en naturkatastrof. Det man kritiserar är utvecklingsbistånd, även kallat långsiktigt bistånd, dvs. att bygga skolor, sjukhus och ge bönder bättre jordbruksredskap etc. Inte för att man anser att sånt är dåligt, utan för att man anser att bistånd är fel väg att gå, de flesta biståndskritiker menar att handel leder till bättre resultat än bistånd. Man brukar peka på att länder som under åren fått flera miljarder bistånd inte har blivit så mycket rikare. Även om mödra- och barnadödligheten gått ner och läskunnigheten gått upp globalt sett finns det många områden där det inte hänt någonting, trots att de fått en massa bistånd.

Resonemanget faller dock på att orsaken till att vissa områdens utveckling stagnerar snarare är för lite bistånd än för mycket. Att bistånd har lyft många ekonomier på fötter, t ex Tyskland efter andra världskriget, är ett faktum. Det vi lätt glömmer bort, och det många inte känner till (däribland jag innan jag började med mitt projektarbete), är att vi ger sjukt lite bistånd idag. Vadå, miljarder kronor varje år kan man väl inte kalla lite? Jo, i förhållande till alla andra monetära strömningar som sker i u-länderna. Kampanjen Helpsweden.org (som har världens klockrenaste hemsida) uppmärksammar att den fattiga världen ger mer pengar till den rika världen än tvärtom, bl a genom u-ländernas enorma skulder till de rika länderna pga lån forna diktatorer tog för att bekosta lyx och krig, orättvis handel såsom orättvisemärkta plantage och vägran att ta emot u-länders varor samtidigt som man konkurrerar ut deras lokala varor, samt att många högutbildade åker till väst och jobbar där istället för att gynna sitt eget lands arbetsmarknad. De miljarder u-länderna förlorar på detta sätt överstiger de miljarder de får i bistånd. Inte undra på att vissa områden inte utvecklas.

Det finns många fler invändningar mot kritiken – att man inte bör förvänta sig att bistånd leder till tillväxt när en stor del av biståndet inte är ämnat att göra det t ex – men det tar vi i en senare bloggpost. Avslutningsvis vill jag säga att handel är en nödvändig del för ett u-lands utveckling - men knappast den enda, och orättvis handel är förödande för ett u-lands ekonomi: särskilt om det kombineras med minskat bistånd.