Midsommar med pyssel och konfirmander

Jag har kommit hem från Öland igen och tänker tillbaka på midsommarhelgen på Klintagården. Jag vet inte hur många barn jag fick hjälpa att pyssla röda band, röda armband och t.o.m. röda kycklingar. Och jag vet inte hur många av barnen som egentligen förstod varför allting i pyssellådan var så rött. Vissa kopplade i alla fall att det hade nånting med någon svår sjukdom att göra… Det var inte helt oproblematiskt att diskutera med de vuxna utställningsbesökarna heller. IMF och inflation var ett känsligare ämne än vi hade trott och det kan verkligen vara svårt att lära gamla hundar att sitta. Men kavajen till Anders Borg börjar bli mer och mer fylld med tumavtryck så jag måste ändå tro att det går att förändra.

Vår viktigaste målgrupp för helgen var konfirmanderna som är på läger på Klintagården. Vi hade workshops med dem på lördagen, men det är inte lätt att motivera 90 stycken 15-åringar att diskutera varför HIV är ett rättviseproblem när de egentligen bara vill vila ut efter midsommar. Kanske var det dock så att frågan bara behövde lite tid för att landa. Framåt kvällen var utställningen nämligen fylld av intresserade konfirmander som ville spela spel, kolla på kartan, ta en dusch och spela om mediciner på lyckohjulet. Det kändes riktigt bra att blanda lek och allvar och konfirmanderna kom med den ena funderingen och frågan efter den andra. Då insåg jag att vi nog hade lyckats att föda några tankar trots allt.