Insamlingsmingel i Göteborg

Fötterna värkte och ögonen gick i kors. Vänster långfinger pryddes av ett dagsfärskt skärsår, att dela två kilo äpplen med en slö kniv är inte att rekommendera. Disk och städning var avklarade och tillsammans med några andra aktivister satt jag på spårvagnen på väg hem. Detta var förra onsdagen och klockan hade ganska precis passerat 23. Men trots att vi var trötta kunde vi inte låta bli att le.

En kväll drygt en månad tidigare, då Göteborgs aktivistgrupp träffades för allra första gången denna höst, bestämde vi oss för att göra något. Reportage från Afrikas horn hade mer eller mindre haglat över oss under sommaren, men så hade nyheten mist sitt behag och media slutade i stort sett att rapportera. Trots att svältkatastrofen är långt ifrån över. Många organisationer har gjort och gör insamlingar till de som drabbats av denna katastrof, så även Diakonia. Detta ville vi vara en del av.

Sagt och gjort. Den nittonde oktober klockan nitton var alla förberedelser avklarade. Dörrarna till de lånade lokalerna i Redbergskyrkan slogs upp och ett åttiotal personer kom för att tillsammans med oss aktivister göra detta något, till förmån för Afrikas horn. Kvällen bestod av en lägesrapport från Diakonias partnerorganisationer, vegetarisk buffé, fairtradefika, musik av olika slag, quiz, lotterier samt tid och möjlighet att bara samtala. Att vara. Mingla och äta. Sådant som man hade kunnat göra var som helst. Men med ett större syfte.

Tänk vad mycket mer man kan göra när man är fler som hjälps åt! Det tänkte jag på där på spårvagnen. Det finns så många som bär på en önskan om att faktiskt kunna förändra världen, och tillsammans tror jag verkligen att vi kan göra det. Två kilo äpplen räcker inte långt, det behövdes betydligt mer bara till den sallad som stod på buffébordet. Men dessa två kilo äpplen, och det numera nästan läkta långfingret, fick ändå vara en del i att ge nästan 140 personer mat i en hel månad. Det är stort tycker jag.

Vi står på samma mark

Det blev tydligt för oss som var i Kungälv igår, tillsammans med Zifa och Diakonia. Och igår gungade marken av (mer eller mindre) rytmiska danssteg och trumslag. Stämningen var på topp!

Eftermiddagen svettades bort i en liten skolgymnastiksal. Män och kvinnor, unga och äldre, dansvana och dansovana tillsammans. Glädjen, energin och entusiasmen var total! Zifa (Mikael Eriksson) kan verkligen konsten att lära ut dans, inspirera och dela med sig av den afrikanska livsfilosofin.

Efter en god middag i missionskyrkan blev det seminarium. Det ena om Diakonias kampanj "Rättvisa i konflikt", det andra mer teologiskt om engagemang med Petter Jacobsson från kontoret i Hufvudstaden. Även jag fick vara med på ett hörn. Jag passade på att berätta om insamlingen som Göteborgsaktivisterna anordnade i onsdags, då vi fick in 13 351 kr (!!!) till Afrikas horn.

Därefter var det dags för konsert i kyrksalen med Zifa och hans gäng. Vilket ös! Min kompis och jag kunde inte sitta still till sista låten, så vi dansade loss i altargången. Så himla skönt att släppa på alla stela, svenska spärrar och bara låta kroppen röra sig till det rytmiska trummandet!

Det var tredje gången jag var med på en sådan Diakoniahelg, och det var lika bra som vanligt. Återigen har jag blivit påmind om att vi hänger ihop, vi människor, djur och natur på HELA jordklotet. Vi står på samma mark. Vi sitter ihop. Min mobiltelefon i byxfickan har med konflikten i Kongo att göra. Palmoljan som smyger sig in lite här och var i allt från choklad till tvål förstör för människorna i Sydamerika. Och så vidare.

Då är det gott att veta att organisationer som Diakonia finns. Att förändring är möjlig - och att det är vi människor som förändrar världen!

Utrota fattigdom, utbred Fairtrade

I måndags begav sig Uppsalas aktivistgrupp ut på stora torget för att genomdriva en aktion. Det var nämligen världsfattigdomdagen (vilket för övrigt är en dålig översättning av the International Day for the Eradiction of Poverty) och eftersom det är sjukt att en miljard människor är extremt fattiga åtgärdade vi detta genom att ge folk vita armband där det står "Utrota fattigdomen nu". Aktionen var lyckad, banden tog slut fortare än vad vi hade beräknat och även om få förmodligen var för fattigdom innan vår aktion så sporrade vi förhoppningsvis ett gäng att koncentrera sig än mer på fattigdomens utrotning.

En timme senare samlades vi till vårt vanliga Diakoniamöte där Erik snackade om hur världsfattigdomsdagen startade, vad extrem fattigdom innebär, och huruvida vi kommer uppnå millenniemålen, för att sedan lämna över till en livlig diskussion där vi debatterade konsumtion, hållbar utveckling och om det heter kex eller schex.

Två dagar senare, dvs. igår, var det dags för ännu mer aktivism. Då var det ju Fairtrade challenge när över 370 000 svenskar samlades för att fika fairtrade. Måndagens skylt kom till användning igen då Jesper Banan kunde sprida budskapet om det fattigdomsbekämpande kaffet och chokladen.


Även detta var lyckat, Röda Korsets ungdomsförbund gjorde en ovärderlig insats och väldigt många fikade, lärde sig mer om Fairtrade och fick krama levande bananer.

Gränslös värld - gränslöst värdefull

Har du ett pass? Grattis!

Det är nämligen ingen självklarhet, men att inte ha ett kan vara kriminellt. Rätt Vis Helg 2011 handlar om flyktingskap. Varför tvingas människor fly? Vilken roll spelar vi i Sverige? Och vilken roll spelar jag som kristen?

Välkommen till Rätt Vis Helg i Umeå den 18-20 november. Helgen är till för dig som är mellan 16 och 25 som vill göra världen bättre. Tillsammans lär vi oss mer, inspireras och funderar kring vad vi kan göra för att förändra världen. Anmäl dig senast den 24 oktober på http://www.rattvishelg.nu/. Se även facebook-eventet. Helgen anordnas av Diakonia, equmenia, KRISS, Kristna freds och Svenska Kyrkans Unga i samarbete med lokala församlingar.

Fly till Umeå i november och bli utmanad!









Foto: Paul Jeffrey/ACT

Uppsalas första engagemangsmässa!

En solig vårdag kläckte Diakonias aktivistgrupp i Uppsala idén om att anordna en mässa när ideella organisationer får visa upp sig och peppa folk att engagera sig. Ansvaret för att kontakta andra organisationer överlämnades till Sara Birging, som tillsammans med Lisa Petterson från Röda korsets ungdsomförbund höll i spakarna för projektet. Och jösses, om några skulle kunna bygga Rom på en dag så vore det de.

Affischen som Diakoniaaktivisten Erik designade. 

Diakoniaaktivisternas bord. I bakgrunden syns Afrikagrupperna.

Naturskyddföreningen och Amnesty.

Internationella kvinnoföreningen för fred och frihet, Peaceworks, FN-förbundet och till höger Uppsala Stadsmission.

Sjukt billigt fairtrade-fika som hjälper svältoffer. 

Lisa från Röda korsets ungdomsförbund, Sara och Fredrika från aktivistgruppen.

Ett gigantiskt TACK till alla som gjort detta möjligt!

Nu vet vi allt om okända konflikter

Beskriv konflikten i Uzbekistan på en halv A4. Det är märkligt hur snedvriden den allmänna kunskapen om världen är, några konflikter har vi extremt bra koll på medan andra vet vi knappt ett dugg om, och det som avgör detta är inte hur många människor som drabbas utan hur involverade och påverkade Europa och USA är av dem. Diakonias aktivistgrupp i Uppsala åtgärdade detta ikväll genom att Johanna Skagerlid och Klara Elmqvist inte bara föreläste om fyra okända konflikter utan drog med oss i ett interaktivt rollspel där vi fick sätta oss in i hur det är att vara ETA i Baskien, Saharawarian i Västsahara, IMU i Uzbekistan eller MNFL i Filippinerna. Det är inte varje dag man får spela MNFL.