Biståndsministern sparkar Sidachefen

Måste bara kommentera att Gunilla Carlsson har avskedat Sidas chef Anders Nordström. Hon har kraftigt kritiserat Sidas verksamhet då den har ”flera allvarliga brister [...] av såväl förberedelser som uppföljning av programstödet i hälsosektorn”. Spänningen mellan biståndsministern och biståndsmyndigheten har funnits länge, Henrik Brors på Dagens Nyheter säger till och med att det är underligt att avskedan inte kommit tidigare. Samtidigt är det som DN:s ledare poängterar problematiskt att Carlsson avskedar en Sidachef hon själv tillsatte för bara två år sedan.

Det är mycket sannolikt att Sida har haft brister, särskilt när det gäller kontroller, och sådant måste definitivt åtgärdas så att biståndspengarna inte hamnar på villovägar. Samtidigt är biståndet troligen den mest kontrollerade sektorn i världen. Även kontrollen av effektiviteten skulle behövas effektiviseras.

Röda korset i blåsväder

Sedan det uppdagats att en hög chef inom svenska Röda korset, Johan af Donner, misstänks ha förskingrat minst fem miljoner kronor har andelen personer som säger sig ha "mycket positiv" inställning till organisationen halverats.

I samma andetag som DN skriver om detta upplyser de om att Röda korsets generalsekreterare tjänar mest av de tio största biståndsorganisationernas generalsekreterare. Diakonia finns inte med på listan, men enligt obekräftade uppgifter (dvs. några kompisar på den senaste aktivistträffen) tjänar vår kära generalsekreterare Bosse ca 30 000 i månaden, vilket skulle placera honom ganska lågt på listan, om inte lägst.

Nog skrytet om Diakonia. Mina egna reationer på korruptionshärvan inom Röda korset är högst negativa. Det är för det första totalt avskyvärt att utnyttja en biståndsorganisation för att kamma hem privata miljoner, för det andra är det skandalöst att det har kunnat pågått så länge. För det tredje är det oerhört ledsamt att många nu tappar förtroendet inte bara för Röda korset utan för biståndsorganisationer överhuvudtaget.

Men vi får inte ge upp hoppet. Organisationerna bör satsa mycket resurser för att förhindra att korruption sker och se över sina anställningskrav. Och vi givare får noggrant studera vilka organisationer vi ger till, men fortfarande ge till någon, för om vi lägger våra pengar på annat (något kommer man ju lägga dem på till slut) som inte är en biståndsorganisation är risken att de korrumperas bort lika stor - kanske till och med större. Det känns värre när pengar som man ville ge till de fattiga hamnar i fel fickor än när man spenderar pengar på saker som inte har med fattigdomsbekämpning att göra - men resultatet blir detsamma, man hjälper inte de fattiga. Bättre att fortsätta ge och ställa krav på organisationerna att de ska öka kontrollen av korruption än att bojkotta alla biståndsorganisationer.