Som vanligt lyssnade jag på P3:s Morgonpasset i morse, ett enligt mig mycket bra radioprogram och som jag ofta hänvisar till i samtal med vänner. Men i morse blev jag lite upprörd. Morgonpassets avskaffningsnämnd hade tydligen fått igenom att avskaffa papayan. Visst, för tre år sedan hade jag jublat. Då hade jag enbart ätit papaya i Nicaragua och i ärlighetens namn var den ingen kulinarisk läckerhet. Så kom det sig att jag hamnade i Kongo och återigen fick jag denna frukt placerad framför mig. Med stor skepsis förde jag frukten till min mun, och döm om min förvåning när smaken jag fick uppleva var alldeles fantastisk. Jag fick erkänna mig besegrad och buga mig inför denna goda frukt.
Men nu till saken. Morgonpassets avskaffningsnämnd fick mig att fundera: Vad vill jag avskaffa? Tankarna började spinna och jag kom fram till följande (obs! utfärdar stor pretto-varning):
- Rikedomen! "Mä?!", tänker du kanske. "Är det inte fattigdomen som borde avskaffas?". Jo, det tänkte jag också först. Men så kom jag på att det är bättre att avskaffa rikedomen. En anledning till att så många i världen idag är fattiga beror ju på att de är utsatta för andra människors/länders/företags girighet och rikedom. Alltså: utan rikedom och girighet - ingen fattigdom! Två flugor i en smäll!
- Könsroller! Jag vet inte vad som hänt med mig, men den senaste tiden har jag verkligen sett könsdiskriminering vart jag än vänder mitt huvud. Aaarrggh! I våra konstruerade bilder av hur en man/en kvinna bör vara ligger ett ojämlikt förhållande. Männens roll värderas högre än kvinnans. Argast blir jag när jag märker att jag själv faller in i dessa roller. Som att jag (och andra kvinnor med mig) verkar ha mycket svårare att stå för vem jag är och tycka att jag är bra och är värd saker, än vad män verkar göra. Det är ju blaj! Fullständigt urlöjligt att det ska behöva vara så.
Så: bort med rikedomen och könsrollerna! Tänk vilket samhälle vi skulle få!