Huvudet är fullt av intryck och jag har svårt att sortera

Sista dagen i Lima och första gången som jag bloggar(!) Imorgon börjar den långa resan hem till Jakan. Huvudet är för tillfället fullt av intryck och jag har svårt att sortera. Några möten har dock fastnat mer än andra. Här kommer ett axplock.

I byn Khapi på 3 400 m ö h i Bolivia, vid berget Illimani, träffar vi byborna som visar oss runt. Prydliga odlingar med majs, krispig sallad, lök och zucchini. Ett sinnrikt bevattningssystem delas med intilliggande byar. Vattnet har dock blivit ett problem eftersom vattenkällan, glaciären högre upp på berget, minskar i omgång. Diakonia stöttar organisationen Agua Sustenable som driver miljöfrågor och har uppmärksammat de miljöproblem som Khapi och andra bergsbyar står inför.

I Lima besöker vi en fotoutställning på Museo Nacional som belyser den våldsamma perioden 1980-2000 då ett inbördeskrig härjade mellan gerillan Lysande Stigen och regeringstrupper. Ohyggliga foton på mänskligt lidande. Det foto jag fastnar för är inte brutalt i den meningen att det visar fysiskt våld. Fotot är taget bakifrån och föreställer en liten familj; mamma, pappa och litet barn, två väskor, och de går försiktigt framåt. De har flytt våldet uppe i bergen för att hitta en fristad i stora staden. Vad väntar dem? Kan de någonsin återvända hem till bergsbyn? Hur gick det sedan?

Vi fick besöka ett nätverk som Diakonia stöder som arbetar med mänskliga rättigheter. Flera av organisationerna stöttar just internflyktingar; utsatta människor som fotot ovan beksriver. Diakonia har även stöttat organisationerna APRODE och IDL som bidragit med juridisk expertis vid Sanningskommissionens arbete i Peru. (Den peruanska staten tillsatte en sanningskommission 2001-2003 för att ställa ansvariga inför rätta mot brott mot de mänskliga rättigheterna under inbördeskriget). Organisationerna ovan har samlat in bevis och vittnesmål inför rättegångarna. Diakonia får vara med och stötta de mest utsatta, dem som ingen lyssnar till i första hand.

Två exempel som fastnat på min näthinna.

Under resans gång har jag lyssnat till flera intressanta genomgångar av Fredrik, Magnus, Rocio och Marianne och lärt mig jättemycket om Bolivia och Peru. Vi har verkligen kompetent personal ute i regionerna.

Lördag eftermiddag. Ska ta en sista tur i Lima, 8-miljonerstaden. Vi har åkt mycket buss vid besöken och trafiken här i Lima är häftig. Puls och fantasi. Det gäller att hålla tempo och ta för sig. Kul tycker jag.

Slut på meddelandet.

Lena Björk