Nattmössor och klimatpengar i Bella center

Jag hade hört historierna från kaoset vid Bella center; folk som köade i sju timmar utan att komma in, poliser som helt tappat kontrollen, människor som nästan kollapsade av kylan och andra som försökte höja stämningen genom att börja spela upp desperata teaterscener och låtsas att de var klimatflyktingar som köade till ett läger.
Jag tänkte att förberedelse är bästa försvar och gick upp tidigt så att jag hängde på låset när frukosten började serveras. Jag klädde mig med underställ, yllestrumpor och tålamod för att klara köandet och packade matsäck och vatten för att hålla mig pigg.
Tunnelbanan till Bella center gick galant och framme där hade polisen styrt upp köandet genom att släpa dit tonvis med kravallstaket som de ställt upp i labyrinter runt t-banan. Som när man köar till bergodalbanan på tivoli ungefär. Skillnaden var att det var vinter, klockan var 7.30 och det var alldeles mörkt. Och en lite annan målgrupp. Hur som helst tog kön bara 30 minuter och vips var jag inne och började dagen med en riktigt äcklig kaffe, vilket kändes som en hanterbar utmaning med tanke på vad jag väntat mig.
Här inne pågår förhandlingar i plenum och massor av olika samtal för diverse grupper. Förutom formella delegationer finns möten för massor av lustiga förkortningar. Vad sägs om att gå på möte med YUONGOs (Youth non-governmental organisations), IPOs (Indigenous peoples organisations), TUNGOs (Trade union non-governmental organisations), BINGOs (Business and industry non-governmental organisations) eller ENGOs (environmental non-governmantal organisations).
Inga NGO-representanter släpptes in i plenum men jag satt och kollade vid en tv när det som kallas ”high level segment” började. Då är det presidenter, premiärministrar och andra ministrar som säger sitt. Jag hörde G77-ländernas representant Sudan, Afrikanska Unionens Etiopien, de minst utvecklade ländernas Lesotho och Andreas Carlgren på EU-uppdrag. Alla utvecklingsländerna var rätt så tuffa i sina krav. Med rätta. Klyftan mellan rika och fattiga känns enorm. Och processen för förhandlingarna är superrörig. Ingen verkar kunna hänga med i turerna, inte ens ordföranden själv.
Läs mer om förhandlingarna på www.diakoniablogg.se
Vi gjorde i alla fall en aktion idag, om finansieringsfrågan. Flera EU-länder som lovar klimatpengar tänker ju ta ”gamla” pengar som de redan lovat en gång till bistånd och packa om dem i en ny klimatpåse. Det är så klart helt värdelöst. De behövs ju fortfarande till mänskliga rättigheter, demokrati, sjukvård med mera. Därför krävde vi i vår aktion ny klimatfinansiering utöver biståndspengarna. Det är fascinerande hur mycket press det är här. Så fort man gör en sån liten grej kommer massor av kameror rusande.

Utanför Bella center var det också action med stormningsförsök. Vi som var där inne märkte dock inte av det. Trots det var det skönt att bege sig hemåt i kvällningen, en av fördelarna med att vara NGO. Delegationerna stannar kvar och har nattförhandlingar. Det är andra natten i rad. Jag undrar vad de förväntar sig lösa på natten när förhandlingarna på dagtid stundtals låter som om de pratar i sömnen?