Debattartikel i GP: Anders Borg - bli vår Robin Hood!

Temat för Diakoniaaktivisternas traditionsenliga sommarturné är i år kapitalflykt - ni vet det där som snor åt sig tio gånger mer från fattiga länder än vad de får i bistånd - och Göteborgsaktivisten Emma Färdeman har redan fått en debattartikel om detta publicerad i Göteborgsposten. Jag citerar:

Anders Borg – bli vår Robin Hood!

De flesta har läst Robin Hood någon gång i sitt liv. Vi vill nu att sagan blir verklighet. Vi vill att Anders Borg blir vår Robin Hood. Varje år försvinner 160 miljarder dollar (USD) i skatteintäkter från utvecklingsländerna. Det är dags att ta från de rika och ge tillbaka till de fattiga, skriver Emma Färdeman, Diakonia Göteborg.

Relaterat

Pengarna skulle ha kunnat gå till vård och skola. Pengarna skulle ha kunnat rädda livet på 350 000 barn. Vart tar pengarna vägen i stället? Jo, till skatteparadis. Detta sker genom att företag och rika individer runt om i världen på laglig eller olaglig väg undviker att betala skatt. Det är det som kallas skatteflykt, ett problem som började uppmärksammas i och med finanskrisen. Vad innebär då skatteflykt och hur går det till?

Det finns två metoder för skatteflykt. Antingen så manipuleras internpriserna inom ett transnationellt företag, vilket innebär att varor och tjänster säljs till artificiellt höga eller låga nivåer för att minimera skatt, eller så har företaget ett skatteparadis som bas för affärsverksamheten.

Skatteparadis kallas ett land eller geografiskt territorium som karaktäriseras av att de tillhandahåller en eller flera av följande tjänster:

•  Låga eller inga skatter på kapital och inkomster.

•  Lagstiftning som gör det möjligt att hemlighålla ägare och de som drar nytta av företag, stiftelser och bankkonton.

• Inga krav på ekonomiskt innehåll i de transaktioner som registreras i området.

• Total åtskillnad mellan skattereglerna för inhemsk verksamhet och de regler som gäller för dem som inte bor i landet/området för att uppmuntra att vinster och inkomster flyttas dit från andra länder.

Om företagen valde att betala skatt i de länder där de har sin verksamhet skulle dessa länder kunna bli mindre biståndsberoende. Det är nämligen så att summan av de pengar som försvinner genom skatteflykt är tio gånger större än den totala summan länderna får i bistånd varje år. För varje krona som går in i landet går tio kronor ut.

Vad kan vi göra åt det här? EU är nu på gång med en lagstiftning som säger att företag måste redovisa sina resultat land för land i stället för att redovisa på koncernnivå, som det är i nuläget. Detta skulle förhoppningsvis öka insynen i företagens ekonomi och därmed minska möjligheterna till kapitalflykt. EU:s lagförslag är ett steg i rätt riktning. Men det räcker inte.

Vi vill nu att Anders Borg blir vår Robin Hood och börjar ta från de rika och ge tillbaka till de fattiga. Detta kan vi i Sverige göra genom att bland annat ställa högre krav på den lagstiftning som EU ska ta ställning till i sommar.

Under året kommer Diakonias aktivistgrupper runt om i landet att driva en kampanj mot kapitalflykt, så håll ögon och öron öppna!

Emma Färdeman

Diakonias lokala aktivistgrupp i Göteborg

Svenskt bistånd till skatteparadis

Det svenska biståndsorganet Swedfund har investerat svenska biståndspengar i företag som medvetet undviker att betala skatt i Tanzania, där företaget är verksamt.

En studie av ActionAid visar att en av Swedfunds investeringar har resulterat i företaget PanAfrica Energy, som utvinner och säljer fossilgas i Tanzania, och som har fört ut stora skattefria vinster ur landet till skatteparadis. Konsekvensen är att Tanzania inte får in skatt för de vinster landets fossilgas genererar. PanAfrica Energy har undkommit skatter för totalt 65 miljoner i Tanzania sedan 2004. För 65 miljoner hade 175 000 flickor kunnat gå i skola i Tanzania. Fallet med PanAfrica Energy är bara en del av ett mycket större problem.

Swedfunds uppdrag är att främja en långsiktigt hållbar utveckling genom att investera i företag i utvecklingsländer. På sin hemsida framhåller Swedfund särskilt att dessa investeringar är viktiga för att de genererar skatteintäkter i länderna.

Regeringen har på flera sätt förändrat förutsättningarna för biståndet. En tydlig inriktning är att kanalisera allt mer bistånd genom näringslivet. Regeringen anser att näringslivet har en viktig roll att spela för att skapa ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen samt ge länder större skatteintäkter att bygga grundläggande välfärd för.

Det krävs ordentliga åtgärder för att se till att det fungerar som det är tänkt. Hjälp oss gärna att fånga biståndsministerns uppmärksamhet genom att sprida den här filmen.

Här har jag tidigare skrivit om Swedfund och om hur bolaget enligt oberoende bedömare har profit i fokus istället för fattigdomsbekämpning.

Vykortsöverlämning...

Idag var det så dags för Samuel och mig att bege oss till Stockholm för att under högtidliga former lämna över namninsamlingen om kapitalflykt. Jag och Samuel var där för att representera aktivistgrupperna. De som kom från kontoret var Bo Forsberg, Maria Gilljam och Penny Davies. Mötet var bokat med Mattias Hector, avdelningschef för internationella avdelningen på Finansdepartementet och Johan Berggren, politiskt sakkunnig i Anders Borgs stab. Några till från Finansdepartementet kom också och mötet som var tänkt att ta 10 minuter fick nästan en havtimme.

Vi började med att Bosse förklarade lite vad Diakonia är, hur vi jobbar och varför ci bryr oss om frågan om kapitalflykt. Sedan gick Penny vidare och presenterade sakfrågan och Diakonias föreslagna lösning på problemet. Sedan fick jag prata lite om sommarturnén, aktivistgrupperna och hur insamlingen gått till. Sedan lämnade vi över lådan med vykorten, som förhoppningsvis nu har ställs ner till finansminister Anders Borg.

Delegationen från Diakonia blev väldigt väl mottagna och de verkade genuint intresserade. De frågade Penny flera frågor om vad Diakonia vill och hur man konkret skulle kunna åstadkomma det. De lovade också att återkomma till Penny med Sveriges officiella syn på den här frågan, vilket de förhoppningsvis gör.

Det här var en väldigt häftig grej att få vara med på, jag är väldigt glad att jag fick den möjligheten!

Världsbanken stödjer Kapitalflykt

I det senaste numret av Sidas tidning OmVärlden (nr 2 2010) beskrivs på sidan 21 hur Världsbanken mer och mer lånar ut pengar till utvecklingsländer genom det privata näringslivet, bl.a. till finansieringsorganet IFC (vars chef för övrigt är svensken Lars Thunell). IFC:s investeringar har ökat massivt på senare tid och 2008 omsatte de 120 miljarder kronor, fyra gånger vad Sverige ger i bistånd. Det är pengar som gått till företag och banker som använder sig av skatteparadis.

Skatteparadisen orsakar som jag redan skrivit om massivt lidande och skatteflykt är en av de största anledningarna till att utvecklingen står stilla eller går neråt i utvecklingsländer. Att IFC, som ger sken av att vilja hjälpa u-länder, därför medverkar till skatteflykt är därför skandalöst. I OmVärlden-artikeln citeras IFC:s presstalesman: "Det är så klart ett problem, men det är så situationen ser ut i många av utvecklingsländerna. Det finns utrymme för förbättringar och IFC har en roll att spela här. Men intiativet behöver komma från regeringar."

Antingen är det en felcitering eller så är det den dåligaste bortförklaringen som någonsin gjorts. "Så länge inte regeringarna inte stoppar oss är vi tvungna att suga ut de fattiga. Tyvärr, det är så situationen ser ut. Vi kan ju inte satsa på företag och banker som inte använder sig av skatteparadis, för regeringarna tvingar ju oss inte!"

Åtgärder mot kapitalflykt

Allt är inte nattsvart när det gäller kapitalflykt (se här vad det är och här vad det orsakar). Eftersom detta är ett problem som drabbar i-länder lika väl som u-länder, och eftersom kapitalflyktens effekter blev extra tydliga under finanskrisen, har västvärldens politiker börjat uppmärksamma det och ta krafttag mot det.

G20 sa 2009 att "perioden av banksekretess är över". Spanien som nu är ordförande i EU har valt att ha just skatteflykt som huvudfråga under ordförandeskapet. EU-kommisionen arbetar också mycket riktigt med ett meddelande om skatteflykt inför toppmötet i maj i år. Och den 10 februari i år antog EU-parlamentet en resolution (554 röster för, 46 mot och 71 avstod) som kräver automatiskt informationsutbyte på multinationell nivå, land för land-rapportering av företags vinster samt motarbetning av manipulerad prissättning.

Detta är ett stort framsteg. OECD har innan krävt bilateralt (tvåstatligt) informationsutbyte istället för multilateralt (allstatligt), vilket gynnat rika länder men missgynnat fattiga. På svenska innebär detta att Sverige förhandlar ensamt med skatteparadiset Jersey fram information och kan på så sätt stoppa svensk skatteflykt. Zimbabwe och Kongo får inte del av Sveriges information utan måste själva förhandla fram information, vilket tar mycket administrativa resurser - något som är närmast obefintligt i dessa länder. Att EU vill ha multilateral information gynnar inte bara Europa utan u-länderna.

Det finns dock mycket kvar att göra. Långt ifrån alla länder vill ha multilateralt informationsutbyte, och informationsutbyte i sig räcker inte ensamt. Diakonia vill ha mycket mer skärpta krav på skatteparadisen och på sikt avveckla dem, samt att i-länderna ger stöd åt u-länder så att de kan bekämpa kapitlflykt likaväl som vi kan.

Vad är kapitalflykt?

Vad innebär då kapitalflykt, detta oerhörda problem som tar tio gånger mer av fattiga länder än vad de får i bistånd? Det är något komplicerat, men i runda slängar delas kapitalflykt upp i tre olika saker: Korruption, som utgör 5 % av den totala kapitalflykten, kriminell verksamhet (31 %) samt pengar från kommersiella transaktioner (64 %) eller med andra ord: skatteflykt. Nedan är en graf som illustrerar detta.

Skatteflykten i sin tur kan gå till på två sätt, antingen genom att vinsten placeras i s.k. skatteparadis eller att man utför "manipulerad internprissättning", vilket innebär att man inom ett multinationellt företag säljer en dyr vara till ett sjukt lågt pris eller en billig vara till ett sjukt högt och på det sättet minimerar skatteinbetalningarna. Det finns exempel på när man importerat plasthinkar för 973 USD/styck eller exporterat missilramper för 52 USD/styck.

Och vad är då ett skatteparadis? Det är helt enkelt ett ställe där man betalar minimal eller ingen skatt på inkomster och kapital, där ägarna hemlighålls och innehållet i transaktioner inte redovisas. Nästan alla skatteparadis är mikrostater som Monaco eller Bahamas eller små områden inom en stat som har andra skatteregler än staten de befinner sig i, t ex Jersey i Storbritannien eller Macao i Kina. Påfallande många skatteparadis ligger i Europa (och påfallande många av dem igger i Storbritannien), se bilden nedan.

Härnäst: Mer info om hur kapitalflykt är så förödande för fattiga länder.