Ja! Precis så! (Du bör läsa det senaste inlägget av Maria G innan detta om inte denna inledning ska uppfattas som lite tagen ur luften.)
I aktivistgruppen i Uppsala har höstens första möten inletts med lite pappersprasslande och orden "ja alltså vi har några förfrågningar att ta ställning till här då va..." Eftersom jag själv nyligen avgått som en av dem i gruppen med snäppet mer koll än de andra kan jag inte helt och hållet redogöra för alla besök gruppen gjort på sistone, men vet t ex att
- några av gruppens aktivister besökt Missionskyrkans internationella grupp och att de bl a hade med sig några schyssta värderingsövningar
- en (eller flera?) skolor i Västerås i veckan fått besök av en (eller flera?) aktivister som talat sig varm (eller varma?) för global rättvisa
- det precis i detta nu pågår en gospelhelg där aktivistgruppen är representerad med information och agerar allmänt levande bevis för att det finns de som vill förändra världen
- någon liten ort söder om Uppsala ska få besök en helg framöver
När vi sitter där och hör de prasslande papprena och alla förfrågningar är det kanske lätt att känna att vi inte hinner med allt; några har under höstens början fått nej. Men framförallt tycker jag att vi ska känna hurra! Det finns intresse för de frågor vi jobbar med! Folk bryr sig och det finns ett behov av människor som oss, som vill fundera tillsammans med andra på hur vi kan ordna lite global rättvisa.
Ja. Jag ville alltså bara hålla med.